

Fluorocarbon och styv mono är tafsmaterial för riggar som ska hålla sig raka eller stå upp över botten. De används till chod- och hinged stiff-riggar, medan tunn ziglina håller betet på önskat djup. Båda är svåra för fisken att se.




På en chod-rigg lyfter en kort, styv tafs en pop-up fri från skräp och vegetation. Fluorocarbon är hårt, tål nötning mot botten och sjunker av sig självt.
På en zigrigg flyter betet upp i mellanvattnet, så tafsen kan vara flera meter lång. Ziglina är tunn, svårupptäckt mono, och genom att justera längden placerar du betet på det djup där karparna simmar.
Styvt material formas med ånga eller varmt vatten. Knyt knutarna noggrant, fukta dem och dra åt långsamt, eftersom hård lina inte förlåter en slarvig knut. En krymphylsa (crimp) är ett säkert alternativ till knut för öglor i styvt material.